TAG ÅNGLOKET TILL SÄRÖ

När Olga och Folke byggde Lysholmen 1918 fanns redan järnvägen och passagerarna följde nog med stort intresse vad som reste sig på andra sidan viken. 

Lysholmen hade utsikt över banvallen på andra sidan viken.
När tåget lämnat Munkekullen och gick in i kurvan innan ankomsten till Särö Västerskog, visslade ångloket och man hörde och såg allt detta från Lysholmen

På andra sidan slingrade sig tåget fram längs strandkanten innan det kom fram till Särö Västerskog. Det var rätt trivsamt att se röken från tåget och höra ångloket frusta och visslingarna. Det var ju annars så tyst.
Här har tåget lämnat Särö Västerskog och stoppar vid första hållplatsen, Munkekullen fär att sedan stanna vid Släp station. Det var här de förmögna Säröborna steg på tåget  när de åkte in till arbetet. Folkes pappa Axel Jonsson åkte frekvent fram och tillbaka under sommarmånaderna. Men så hade han och de andra fina herrarna väldigt bekväma stolar…
De förmögna herrarna som1901 stiftat järnvägsaktiebolaget Göteborg-Särö var August Wijkander, C.A Kjellberg, August Carlsson, Em. Fischer, Axel Jonsson, H.L Ygberg A,O Wilson och Bertil Wijk.
De var alla garanterade sin egen läderfåtölj på tåget. 
Ingen annan vågade ta deras stolar.


Axel Jonsson kunde läsa tidningen i lugn i den egna läderfåtöljen.

Vad skönt att slippa ta ångbåten. Den hade pensionerats.
(Bilder från "Säröbanan" av Nils Rosengren, Erik Sundström och Bertil Thulin)

Den enda möjligheten att komma till Särö innan tågförbindelsen kom 1904, var med ångbåt. Nedan ser man ångbåten Tessin vid Särö Västerskog. Resan tog två timmar, mot tågets en timme och en kvart.